DeltaLivet

Ja, så har dagen sett ut för Delta.
Hon började med promenad tillsammans med med Farfar och Christer. På promenaden hittade hon djup gyttja att doppa sig i. SPA kanske? Hon kom hem, marsch in i duschen. Och fick därefter bli kvar inne en bra stund. Sedan ut och lek igen och sedan titta på när familjen bada badtunna. Det var väldigt roligt att plaska i översvallsvattnet som rann över kanten, MEN det var jobbig när det kom så mycket vatten i näsan pga det. Det fick till följd att Delta skulle rulla sig i gräs, i jord, i lera (IGEN) för att få bort allt jobbigt vatten..
Och ja… Det blev duschen igen!!!

Mindre än en vecka kvar till min going snart inte går att kalla ”liten”.
Det har gått så himla fort. Min älskling.
Det värsta är att jag anmält mig att springa vårruset just den dagen så vi får väl se hur vi löser firandet…
Meen, en present är redan inhandlad till lilla hjärtat från Husse och Matte. Det är en sak att Peltan inte får veta ngt än, men det bästa är att inte Husse heller vet vad ”vi” ska ge… Hihi!

…till mattes/”mammas” förtret…

Älsklingen går nu över gränsen till att bli kvinna. Och en vuxnare hund. I vartfall riktig tonåring.

- Delta har fått/haft sitt första löp!

För 2.5 vecka sen kom det – när hon var hos Farmor och Farfar! Hahaha (Vi slapp undan det värsta blodbadet, särskilt då de inte hade ngt tikskydd hos sig.)

Jag måste erkänna att det varit rätt jobbigt, och vi som hade funderingar om kastrering, redan innan det här med löpet kom, känner allt starkare för det nu…

Jahaa, vi har tvättat trosor, skyddat soffor, hindrat henne från att riva loss och slicka på bindan (JA KÄNSLIGA LÄSARE FÅR SLUTA LÄSA NU…) m.m

Hon har varit grymt söt i sina trosor, varit extra trött, extra hungrig och lite kinkig (vilken tjej är inte det..?)

Men däremot upplever jag henne lugnare nu. Kan det vara någon form av ”mognad”?!

Innan löpet kom var hon nästintill omöjlig. Trotsig, tonårig, himlande-med-ögonen vid tillsägning m.m….

Men som sagt nu är hon snäll å fin.. hihi.. iaf mattes uppfattning..

Vi har dock vissa ”problem” kvar att fortsätta jobba med: Drag i koppel (på bättring på hemmaplan och rätt halsband), Hoppa upp på folk (till Deltas all välmening då hon är så folkkär och ”snäll”) samt hennes trots och testa gränser vid tillsägning.

Ta nu inte detta som klagomål eller problem. Det är fullkomligt naturliga punkter, och absolut inget ovanligt eller unikt, särskilt i den ålder hon är. allting har sin tid… -och NU är tid.. hehehe

Nu när vi har haft Delta i ca 9 mån, livet har landat, och vi har hittat en harmoni, vi vet var vi har varandra, vi har en rutin i vardagen, så känner jag att vi har blivit en underbar liten familj.

Delta kommer självmant och ger så mycket kärlek (även om nån puss då å då kan råka bjuda på en liten tand..) Hon både ger och tar. Hon kommer och vill att man myser med henne, leker med henne, men svarar också på om man säger åt henne att gå och lägga sig.

Jag upplever i stora hela ett underbart samspel tillsammans med Husse och min älskade tjej.

Ser nu mycket fram emot våren, Deltas 1-årsdag, och att påbörja ett nytt år med henne, nu när vi tillsammans gått runt vårt första varv .

Tusen tack ni anhängare som verkat hänga kvar dag efter dag, det är alltid några besökare per dag, som haft tålamod att vänta på uppdatering.

En blöt nos som kärleksfullt söker kontakt.

En blöt nos som lekfullt tar kontakt med ens hand för att erbjuda glädje.

En blöt nos som tröstande gräver sig in så nära den kan mot ens kropp, bara för att få ligga nära och mysa.

En blöt nos som vill slicka en med vänskap.

En blöt nos som stöttar en genom att placera sig snusande under hakan mot halsen som en kram.

En blöt nos ger ork, stöd och kärlek.

En blöt nos är att älska.